Jag kollar på Louis som flinar mot mig och dra mig ännu närmre.

 

"I wouldn't do that if I was you, Louis.", säger Niall som dykt upp i dörren bakom oss.

 

"He stole my girl so why can't I steal his?", muttrar han och möter Nialls blick.

"Harry will kill you.", mumlar han och Louis stönar irriterat.

"Whatever.", väser han och knuffar iväg mig så jag ramlar ner från bänken med en duns.

 

"Owwie.", mumlar jag och reser mig upp.

"I won't kill her like he did with Julia, am I?", ryter han mot Niall.

"He killed Julia 2 years ago, just get over it already, Harry will kill you if you touch Gemma so get inside now.", väser Niall, det var första gången någonsin jag sett honom börja tappa tålamodet.

 

"I will have my revenge on him, just saying.", muttrar Louis samtidigt som han lämnar taket med Niall hack i häl.

 

Jag kollar på killarna och väljer att följa efter, rädd för vad Harry skulle göra om han fick syn på mig ensam här uppe. Klockan var runt 16:00 så det var fortfarande ljust ute, både jag och Perrie var fortfarande ledsna över förlusten av våra vänner men vi tog det som en varning - om vi sviker killarna så kommer det där hända oss också så vi nämnde inget om det.

 

"Girls why don't you go out and do something fun?", frågar Zayn och stänger av TV:n.

 

Jag och Perrie möter varandras blickar tills vi kollar på honom.

 

"Like what..?", säger Perrie och försöker dölja hur exalterad hon är.

 

"Like shopping, anything that you girls likes to do.", ler han och reser sig upp.

 

"Can we?", frågar jag och nästan gapar, ska de låta oss lösa?

 

"Of course, you both seem to need it.", skrockar han och drar ut ett kort ur byxfickan och sträcker fram det mot Perrie.

 

"You sure..?", viskar hon och vågar inte ta det.

 

"100% baby.", ler han och placerar kontokortet i hennes hand och pussar hennes panna.

 

"Wow Zayn, thank you!", säger jag chockat och han ler.

 

"Call me later and I'll pick you guys up.", ler han och försvinner in i köket.

 

"Well what are we waiting for? LET'S GO!", skriker Perrie och rusar mot dörren.

Jag skrattar och springer efter henne och vi jublar när den friska vinden slår oss i ansiktet.

 

"Wow this is just great, the fresh air and the feeling of beeing free.", suckar Perrie nöjt och snurrar ett varv på trottaren.

 

"Yes, can't we walk? I really don't wanna get in a car when we're finally allowed to be outside.", njuter jag och drar in ett djup andetag av den friska luften.

 

"Well duh, like I'm gonna get my butt in a care, it's still sore from the trip here.", flinar hon och vi börjra gå.

 

~

 

Efter 70 minuters promenad så går vi in i New York huvudstad och kollar på alla stora byggnader som dyker upp. Våra ben är trötta efter den långa promenaden, vi trodde det låg närmre än vad det faktiskt gjorde men vi var ändå nöjda att vi klarat hela vägen.

 

"Okey, it's 06:28pm so we have about 2 hours before Zayn will freak out.", säger hon och stoppar ner mobilen i fickan. "So let's go!"

 

Hon tar tag i min arm går mot ett stort köpcenter.

 

"Well well, look who is here.", hörs en  röst och vi vänder oss om.

 

En okänd, lång, blond kvinna står framför oss med korsade armar.

 

"I can't believe Zayn let his little bitch lose.", flinar kvinnan och kollar på Perrie.

"Shut up Amy.", väser Perrie och hon skrattar till och låter blicken falla på mig.

 

"And I guess you're Harrys new pet?", fnissar hon och studerar mig.

 

"I'm not his pet...", viskar jag och hon skrattar.

 

"You really think he loves you, are you that stupid, love?", frågar hon mig och skrattar yttligare lite till, "he is a killer, he don't know what love is."

 

"Leave us alone Amy, I warn you.", ryter Perrie helt förbannad.

"You know I could just arrest you both right here, right know for not telling me where the boys are.", fnissar hon och Perrie tar ett steg mot henne.

 

"Well then, what's stopping you?", väser Perrie mellan tänderna.

 

 "I like the chase you're making so I'll just play along until I find you all.", flinar hon. "I'll see you soon."

 

Hon skrattar lite innan hon lämnar oss, Perrie ser ut som hon ska explodera av ilska samtidigt som jag ser ut som ett frågetecken.

"Soo...", börjar jag förvirrat, "We gonna shop now or..?"

 

"No offense but we should really go home now.", mumlar hon och slår Zayns nummer.

 

~

 

"I promise you it was Amy!", utbrister Perrie samtidigt som hon går fram och tillbaka mellan sofforna som alla killarna och jag sitter på och kollar på henne.

"You sure, Perrie?", frågar Harry och hon nickar hastigt.

 

"Yes it was Amy, I promise you, tell them, Gemma!", säger hon och kollar anklagande på mig.

"What..? I..? Uhm... Yeah she was a tall, blond girl named Amy calling Perrie Zayns bitch and said I was Harrys new pet.", förklarar jag förvirrat undrandes på hur jag kom in i bilden.

 

"Jesus christ we gotta get out of here.", suckar Niall och gnuggar ögonen i frustration.

 

"Yeah, everyone go pack, we're leaving in the dawn.", beordrar Harry och reser sig upp.

 

Vi alla nickar och går upp för trappan och jag börjar återigen packa.

 

"Who is Amy..?", viskar jag försiktigt och kollar på Harry.

 

"She is the police officer in L.A, she's been down to find us boys for years now.", förklarar han och kastar hans saker i en väska.

 

"How did she know we were here..?", frågar jag försiktigt och han rycker på axlarna.

 

"That's what I wanna know to.", mumlar han.

 

Jag slänger ner det sista av mina saker i en av resväskorna när jag minns att jag har en tjocktröja på soffan där nere.

 

"Be right back, just gotta get my hoodie from downstairs.", ler jag och skyndar mig ner.

 

"Hey babe.", retas Louis när jag kommer ner till vardagsrummet.

 

"Hey.", mumlar jag och tar tag i min tröja.

 

"Why such a rush?", flinar han och klämmer på min rumpa och jag hoppar till.

 

"Louis stop it, he'll kill you.", viskar jag och han skrockar, "I'm his and you know it."

 

"I think we can share.", mumlar han och tafsar på min byst ovanför tröjan.

 

"Get off me.", viskar jag en aning rädd och han skrockar.

 

"Let's just say we'll have some fun together, love.", flinar han och kollar på mig samtidigt som jag rusar upp för trappan.

 

"Was Louis downstairs?", är det första Harry frågar när jag kommer in genom dörren, låter ganska irriterad.

"Yeah, why?", frågar jag, det kändes som han visste när han lät sådär i tonen.

 

"He borrowed my shirt the other day and I want it back.", mumlar han och lämar mig ensam i rummet.

 

Hela grejen kändes kaos, Danielle, Felicia och Eleanor var döda, Harry och jag började.. gilla varandra..?, Louis tafsade och flörtade med mig då och då, jag fick panik och visste inte vad jag skulle göra - det är bara helt kaos.

 

Harry är snabbt tillbaka och packar ner en mörkblå tröja i sin resväska och stänger snabbt igen den.

 

"Everyone is done so we're leaving now instead, okey?", frågar han och jag nickar.

 

Han ler över att jag går med på det så lätt och ger mig en snabb puss på mina läppar innan han tar våra 4 väskor och bär ner de helt själv och kastar in i bilen. Alla delar in sig och hoppar in i de två bilarna, jag, Harry, Perrie och Zayn i ena och resten av killarna i andra eftersom vi inte ville att de skulle behöva se någon som påminde de av de förlorade flickvännerna, även om det inte verkade som någon 'big deal' för de. 

 

"Ready?", frågar Harry och vi alla nickar.

 

Han startar bilen och tutar för att signlera till Niall att han ska starta igån motorn på sin bil och vi åker iväg ännu en gång mot ett helt okänt ställe i USA, jag biter mig i läppen.

 

"It will be okey Gemma.", tänker jag för mig själv men tvekar själv på om det verkligen är sanningen.