Vi stannade på ett hotell någonstans i närheten av L.A, antagligen så tyckte killarna att det var en smart idé att åka tillbaka en bit eftersom poliserna, som Amy, antar att vi är rymmen så långt bort vi bara kan. Harry parkerar bilen på en tom parkering precis bredvid hotellets ingång och Niall parkerar snabbt och snyggt bredvid. Med tanke på byggnadens utsida och att det är tomt på parkeringsplatsen så antar jag att det här hotellet inte är i topp klass.

 

"C'mon let's get inside before anyone sees us.", mumlar Harry och tar tag i min hand och drar mig in i byggnaden med Perrie och Zayn bakom oss.

 

Reseten av killarna tar in alla våra väskor, jag tyckte nästan synd om de eftersom de får bara allt baggage själva men å andra sidan så förtjänar de det, de är hemska människor, kanske inte Niall och Liam men Louis. Dock borde Zayn och Harry hjälpa till men de väljer att hålla koll på mig och Perrie samtidigt som de checkar in.

 

"Room for 7 please.", muttrar Harry och damen bakom disken ler stort.

 

"The suiet then?", ler hon ännu större, nästan läskigt stort nu.

 

"If it fits 7 people then yes.", skjuter Harry till svars en aning oartigt.

 

Hon bara ler större och större och nickar, antagligen glad över kunder och att vi dessutom hyr det troligen störtsa rummet i byggnaden.

 

"I'm afraid there is only 5 beds tho.", säger hon ursäktande.

 

"Fuck.", mumlar jag tyst under mina andetag.

 

Jag hade hoppats att sviten innebar ett eget rum så jag fick lite frihet från Harry men icke, vi skulle behöva dela rum såklart, om inte han delar med någon annan men som om det skulle hända.

 

"Looks like we're roomies then.", flinar han mot mig och jag himlar med ögonen.

 

"But it's really nice anyway, and I bet you can share room with the girls if you're dating.", ler hon ursäktande.

 

Jag skulle just svara att vi absolut inte dejtar men Harry avbryter mig innan jag ens börjat.

 

"Yes, that'll be great, won't it love.", ler han och ger mig en varnande blick så jag suckar diskret och klistrar på ett leende.

 

"Absolutley honey!", utbrister jag sarkastiskt men damen bakom disken verkar inte märka det.

 

"The room is lovely, loads of space, living room, small minibar, an amazing view over L.A and a door to the roof!", ler hon och den sista meningen ger mig också ett leende.

 

En dörr till taket som det varit i deras lägenhet, en dörr som ledde till ett ställe med tysthet och friskluft, ett ställe där jag skulle kunna ta det lugnt och komma bort från verkligheten några sekunder.

 

"You're not going out on the roof, love.", viskar Harry i mitt öra som han läst mina tankar.

 

"And why's that?!", ryter jag och skjuter honom ifrån mig.

"Gemma.", varnar men jag är för irriterad.

 

"Jerk.", väser jag och rycker en nyckel från damens hand och kliver mer arga steg upp för trapporna.

 

Jag vet inte varför jag exploderade så mycket över att Harry sa att jag inte fick gå ut på taket, jag antar att det var något jag hållit inom mig de senaste dagarna och nu ville de bara ut. Jag lungnade ner mig en aning när jag gick i de långa trapporna, glad att Harry stannade där nere och inte följde efter mig. 

 

Jag kommer äntligen till rätt våning och pressar in nyckeln i hålet och vrider om och stiger in i rummet. Det såg hemskt ut, möbleringen var dyster och tråkig, det luktade gammalt och ostädat, jag förstår varför ingen ville bo här. Jag smäller igen dörren och väljer ett sovrum där jag kastar mig i sängen som knakar till och jag höjer på ögonbrynen - en gammal säng som knakar vid varje rörelse man tar, kan det bli bättre än så?

 

"Gemma?!", är det första som hörs när dörren öppnas.

 

"In here.", mumlar jag och sluter mina ögonlock.

 

Jag hör fotsteg komma in i rummet och jag vet redan att det är Harry så varför ens ta tiden att kolla. 

"I thought you left.", harklar han sig och sätter sig på sängkanten.

"And take the risk of getting killed? I rather be kidnapped than dead.", mumlar jag utan att ens kolla på honom, men hör hans skrock och kan föreställa mig hur ett flin dykt upp på hans läppar.

 

"I see you picked the biggest room, eh?", frågar han och jag nickar.

 

"Yeapp, you're the leader so I thought this is what you wanted."

 

"It is, and there's a bathroom.", jag öppnar ögonen och kollar på honom när han pekar på en dörr.

 

"So?", frågar jag förvirrat.

 

"Let's take a bath.", säger han och ler, "together."

 

"I don't...", börjar jag och han skrattar.

 

"I understand, you're to shy, and yet we've had sex.", skrockar han och jag rodnar.

 

"Shut up Harry.", mumlar jag och han ler.

 

"I've seen you naked and had my fucking dick in your vagina, c'mon.", flinar han men jag skakar på huvudet.

"Maybe another day, babe.", ler jag men leendet försvinner när jag inser att jag kallat honom babe.

 

"Babe, huh? I like that.", viskar han och kryper närmare mig.

 

"Ewww, get away from me.", harklar jag mig och hans flin växer.

 

"Nope."

 

Han klättrar ovanpå mig och placerar sig ovanpå mig.

 

"I can be your babe, honey.", ler han och slickar sig lustfullt runt läpparna.

 

"Ewww I didn't know what I was thinking, it just slipped out of my mouth I didn't mean it, you're still a jerk so now get the fuck off me.", väser jag och puttar honom ifrån mig och han landar på sängen bredvid mig.

 

"You have some serious mood changes, you know that?", förolämpar han mig, det är så skrattretande att jag brister ut i skratt.

 

"I have mood changes? Look at yourself, one minute you're sweet and cuddly and the next you're an asshole who wants to abuse and rape me.", ryter jag och ställer mig upp.

 

Han biter sig i läppen för att hålla tillbaka flinet som vill dyka upp på hans läppar.

 

"I know you want me too babe.", viskar han sensuellt och jag gör en äcklad min.

"I don't want anything to do with you.", mumlar jag och snyftar till, "I wanna go home..."

 

Jag skämms en aning när jag börjar gråta mitt framför ögonen på Harry och han blir en aning osäker på hur han ska reagera nu när jag står mitt framför honom och gråter över något som inte han gjort fysiskt mot mig.

 

"It will be okey... I'll take care of you...", viskar han och omfamnar mig. 

 

Jag känner mig bekväm av gesten och kramar honom tight tillbaka, jag vill bara bli omhändertagen av någon som bryr sig, jag vet inte om Harry faktiskt bryr sig men just nu känns det som det och det var så jag ville ha det, om jag skulle vara fast här så ville jag att han skulle bry sig om mig, visa kärlek, som troligen inte skulle bli besvarad, men jag ville känna mig bekväm.

 

"Please don't cry, Gem.", viskar han och stryker bort en tår från min kind med sin tumme.

 

"Let's get you a bath.", säger han när jag slutat gråta och jag ler och nickar.

"Thanks Harry.", ler jag och kramar om honom hårt.

 

Han blir väldigt förvånad över att jag kramar om honom såhär frivilligt men han fick mig för en gångs skull att känna mig trygg och bekvän, han tröstade mig när jag behövde det.

 

"Anything for you, darling.", viskar han och pussar min panna. 

 

Han släpper taget och drar sig ur kramen och försvinner ut ur rummet och sätter på vattnet till badkaret. Efter några få minuter så visar han mig till badrummet och jag klär av mig utan att ens bry mig om att han står bakom mig med lusten att kladda med sina händer på min nakna kropp. Jag sätter mig försiktigt ner i badkaret och ler som ett tack mot honom.

 

"I'll be right back, love.", ler han och lämnar mig ensam i rummet.

 

Badrummet var troligen det fräshaste rummet i det äckliga rummet på hotellet, det luktade gott av doftljusen och tvålarna och det hade ett stort fönster så att det var ljust. 

"Hey babe, me and the others are going out for some business, we'll be back later.", ler Harry som dykt upp i dörren, "And don't get involved, it's best that way."

 

Jag nickar osäkert men låter honom vara, Perrie skulle av någon anledning med och jag skulle behöva en stund för mig  själv utan att behöva tänka på något annat, plus att mina känslor för Harry började bli konstiga så jag hade saker att tänka över, jag hade ett starkt hat riktat mot honom men samtidigt så började en svag låga med varma känslor  dyka upp, när de väl gällde och när jag skötte mig så var han snäll och omtänksam... Jag skakar på huvudet - dum idé, fall inte för idioten som är gängledaren. Mina tankar försvinner när jag märker att Harry är kvar i rummet och inte pratat klart.

 

"And of coures I can't leave you alone.", säger han och mitt glada humör försvinner en aning, men jag gillade att ha Perrie runt mig, hon var som en syster till mig. 

 

"So I told Louis to stay with you.", avslutar han och mitt ansikte fryser till.

 

Louis? Louis har tafsat och flörtat med mig ända sedan kvällen på taket, visste inte Harry om det? Hade han inte berättat det för Harry? Mina andetag blir en aning hastigare.

 

"Hey calm down, he's my best mate, he won't hurt you.", skrockar han när han får syn på min reaktion, "Bye love."

 

Han lämnar rummet och jag hör honom ropa något och snart hörs fotsteg som lämnar rummet och jag sluter mina ögon. Fan, fan, FAN. Varför just Louis? Varför inte Perrie? Jag hör en harkling och jag öppnar mina ögon och får syn på honom i dörren med ett flin på sina läppar.

"Well I guess it's just me and you, love.", säger han och kollar på min nakna kropp genom det genomskinliga vattnet med lustfyllda ögon.