You belong with me ~ Kapitel 24
~Gemma's POV~
"Baby?", mumlar Harry och jag slår upp ögonen.
"Hm?", mumlar jag tyst till svars.
"I-I'm sorry I killed them.", viskar han och jag kollar på honom.
"What..?", mumlar jag, för trött att tänka igenom hans ord.
"I'm sorry I killed them... I was just... Jealous I guess..."
"Of what..?"
"Their relationships with their boys, they loved them and you're just so... cold towards me.."
Han biter tag i sin läpp och låter inte hans ögon släppa mina.
"Of course I'm cold towards you... I'm not used to this Harry, you need to give me time.", viskar jag och hans ögon lyser upp med hopp.
"So you'll give me another chance?", frågar han hoppfullt.
"Harry..", varnar jag och hans ansikte faller.
"Please, please, please, I'll do anything.", ber han och går ner på sina knän.
"Woah woah.", skrattar jag åt hans gest.
"Don't call me a pussy because I never beg but I need you like I need air, pleeeease.", vädjar han och jag blir chockad över att han är seriös.
"Sure, whatever.", skrattar jag och han kastar sig över mig.
"Thank you.", mumlar han och pressar sina läppar mot mina.
"Can I leave the hotel now?", frågar jag och han skrattar men slutar när han märker att jag är seriöst.
"No way.", protesterar han och korsar sina armar.
"Yes way.", mumlar jag och drar på mig mina kläder snabbt.
"No you're not leaving.", varnar han och jag himlar med ögonen.
"You were begging me to stay with you a minute ago and now when I tell you I will and just want some fresh air you're acting like a dick again.", himlar jag med ögonen och går mot dörren.
"Stop.", varnar han och tar tag i min handled.
"Let go of me, pussy.", retas jag och hans ögon blir mörkare.
"Don't make things worse baby.", fortsätter han varna och jag himlar med ögonen.
"Leave me alone.", väser jag och rycker ut min arm från hans grepp och lämnar rummet.
"Gemma get back here!", ropar han bakom mig.
Jag ignorerar honom och fortsätter mott dörren när Louis får syn på mig och börjar resa sig upp.
"Don't even bother, I'm not running away.", ryter jag och lämnar rummet.
Jag ser i ögonvrånen att Louis står chockat och kollar efter mig när Harry kommer joggandes ner för trappan.
"Baby!", ropar han och skyndar sig ikapp mig.
"What?", muttrar jag.
"Get back inside, it's dangerous out there.", förklarar han och drar mig tillbaka.
"She really hate it here, doesn't she?", retas Louis när Harry knuffar in mig i rummet igen.
"Of course I do, I need to be this assholes girlfriend and you fucking raped me, remember?!", skriker jag och tar genast tillbaka orden jag yttrat.
"He did what?", väser Harry och knyter sina nävar och vänder blicken mot Louis, "You. Did. What?"
"You really believe I would rape that piece of trash you're stupid.", muttrar han och kollar på mig.
"Don't say that about her.", varnar han och tar ett steg mot Louis.
"Harry for fuck sakes, I've been you're best friend for years, we've hanged out together since kindergarden and you belive a stupid whore instead of me, are you that insane?", ryter han och Harry stelnar till, "Isn't it obvious she wants to tear our friendship apart so she can run away while you focus on killing me?"
"You're right, sorry mate.", väser han och vänder sig mot mig. "Fucking whore."
"Wow really, why would I lie about raping?! YOU'RE INSANE!", skriker jag och tårarna börjar flöda.
Hans blick är ilsken och riktad mot mig så istället för att försöka övertyga honom så rusar jag upp till Perrie och smäller igen dörren.
"Jesus Gem, what's the matter?", frågar hon chockat.
"I-I can't tell you.", viskar jag och snart smälls dörren upp.
"Why did you lie about Louis raping you?!", ryter han och Louis dyker upp bakom honom med ett flin, antagligen road över scenen jag orsakat.
"Hey, don't you dare think that Gemma made that up, obvious Louis try to put the blame on her.", ryter Perrie som antagligen fått syn på Louis ansiktsuttryck.
"Louis would never do that to me! He would never sleep with MY girlfriend.", skriker han.
"Well who do you believe? Louis or Gemma? You killed Julia, remember? Maybe he wanted revenge?", påstår Perrie och jag vet att hon talar sanningen.
"I-I..", stammar Harry och Louis flir försvinner sakta.
"C'mon mate, you should know she is the liar, that trashy skank.", väser han.
"Shup up Lou, she is a sweetheart." försvarar Perrie mig och kollar på Harry, "Well, Harry?"
"I don't fucking know what to believe.", ryter han och lämar oss.
Snart hör vi ytterdörren smällas igen och vi alla suckar. Louis ger mig en obevkäm blick innan han lämnar rummet fort.
"Wanna talk about what just happened, love?", frågar hon och jag nickar och börjar berätta allt som hände.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Förlåt men skrev det här jättefort för en taxi kommer snart för ska till Grand Canaria så blir tyvärr ingen uppdatering förens på söndag, I'm sorry..!
Love you anyway <3
10 FÖR NÄSTA NÄR JAG KOMMER HEM<3!
Kommentarer
Postat av: Ida
BÄST!!!! Love it!!!
Postat av: Karin
SÅ DJFHFHFHHFG BRA
Postat av: Karro
MOREMOREMOREMOREMOREMOREMOREMOREMOREMOREMOREMORMOREMEOMROEMORMEO
Postat av: Gaby
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH
Postat av: Katta
Mer!!!
Postat av: ffRobinStjernberg BLOGG
mer
Postat av: Amanda
meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer
Postat av: Casandra
Ska vi klarar oss en vecka!?!
Postat av: Emma
Jättebra! :)
Postat av: Felicia
Läste precis alla kapitlen på typ två timmar, shit va bra du är! Mera! :D
Postat av: Mika
snälla lägg ut en nu <3333
Trackback
